månadsarkiv: januari 2011

Esonerato 22o turno – Beretta alle spalle di Ballardini

Listan över de tränare som är närmast att få gå i Serie A dundrar vidare. Den lista som vi på CaC kallar för la lista del fuoco.

1. (1) Ballardini (Genoa)
Fortsatt oro i casa Genoa och Mister Ballardini allt närmre att få gå. 5 raka utan seger är inte OK för klubben som fick så mycket beröm för sin mercato under sommaren. Under januari har det varit tvärtom och kritiken har varit hård mot ägaren Enrico Preziosi.

Efter Floro Floros (Udinese) ankomst och Konkos (Sevilla) återkomst, konstaterade Ballardini att han inte väntade sig några fler nyförvärv. Men, några dagar senare fick han ut Luca Cigarinis agent, som konstaterade att Ballardini minsann ville ha Cigarini. Ballardini visar alltså att han är aktiv och att det inte är hans fel att Genoa går som det gör.


Ballardini, adesso nelle mani di Floro Flores.

2. (4) Beretta (Brescia)
Mario Beretta har inte någon fingertoppskänsla. Eller fiuto som man säger i Italien. Den tränare som en gång gick rätt, rätt, rätt gör ny inget annat än att gå fel, fel, fel. Att Brescia inte ser ut att sälja fyrtornet Caracciolo under januari gör inte saken lättare. Nu har ju presidente Corioni stått upp och sett till att lagets stora stjärna är kvar. Alltså är det upp till Mister Beretta att fixa biffen.

Biffen ligger på grillen och är snart helt förstörd. Beretta kommer att få gå om hans resultatrad går från 2-0-4 till 2-0-5 efter helgens hemmamöte med Chievo Verona. Sparkade Beppe Iachini står där och väntar …


Settimana particolare? Come no …

3. (2) Ventura (Bari)
”Det spelar ingen roll om Ventura förlorar alla matcher som är kvar, han får ändå inte sparken”, berättade presidente Mataresse. Extremt tålamod i vetskap om att Ventura är precis rätt tränare för Bari eller ett chicken race om pengar där klubben gärna vill att det är tränare som lämnar? Bari fortsätter längst där nere på Serie A-botten …

4. (-) Mihajlovic (Fiorentina)
Tålamod. Det är en sak om man visar tålamod eftersom man tydligt kan se att saker går åt rätt håll. Det är en annan om man inte ser någon förbättring. Man kan prata hur länge som helst om att Sinisa Mihajlovic inte har fjolårets Fiorentina till sitt förfogande, men varför ser vi inte tränarens hand?

5. (-) Del Neri (Juventus)
Frånvaron av ett spel som fungerar gör att Luigi Del Neri tar plats på listan han egentligen inte kan vara med på. Juventus har ju en tradition av att låta sina tränare sitta säsongen ut. En tradition man bröt med både Ranieri och Ferrara …

In: Mihajlovic (4) och Del Neri (5).
Ut: D. Rossi (3) och Marino (5).

/Borell

454 anledningar till att älska il Calcio – Beppe Sannino

Ni minns mitt försök till att få folk som ännu lever i mörker att utveckla någon form av kärlek till il Calcio?

454 anledningar till att älska il Calcio listas. 454 för att det i sig är ett tal som får en att älska il Calcio. Riganò, murarmästare och inte bara.

Anledning 447 till att älska il Calcio: Beppe Sannino, tränare i Varese

Denna vecka lägger vi alltså armarna om Vareses Mister; Giuseppe ”Beppe” Sannino. Förutom att ha fört sitt lag från Serie C2 rakt upp i toppen av Serie B är han en riktigt skön lirare. De senaste åren har han bland annat ett svårslaget röda kort-facit; hela 13 st! Bara i fjol drog han på sig 6 st. På Facebook har han tilldelats en alldeles egen grupp¨för denna bedrift.

Bland spelare är han känd för att vara tränaren som alltid säger precis vad han tycker. Som expempel kan vi ta Vareses förra match mot Atalanta när han mitt i matchen gormar åt en av sina spelare att skärpa sig ”eller så bryter jag dig i två delar”. Själv säger han att han inte minns. Han har ofta en tendens att glömma.

I dagens Gazzetta dello Sport avslutar han en intervju med att be journalisten dra åt helvete. Med glimten i ögat, men ändå. Han tränar ofta laget iförd en väst med den engelska texten Fun Cool. Fanculo på italienska. Ni fattar…Il Vaffanclub Fan di Beppe Sannino har flera hundra medlemmar.

Beppe Sannino är en av anledningarna till att Varese kan vara på väg mot Seire A och han är garanterat en av anledningarna till att älska il Calcio!


Giuseppe Sannino eeeee oooooo!


Ouffa!


Beppe Sannino, il poeta.

//Wilbacher – Fun Cool.

Gabionetta. Finalmente!?

Denilson Martino Gabionetta.

Det är alltid så. Man släpper bollen med blicken och det händer.

Jag lämnade kontoret för att peta ner lite salsiccia, vitlök och tomater i stekpannan på andra sidan Stockholm. Då passade diesse Gianluca Petrachi på att presentera Torinos senaste nyförvärv.

Jag rörde ner lite peperoncino för att få rätt aggressivitet och sträckte ut handen efter lite kallt vitt från Sicilien. Petrachi rörde ner en het brasse senast i Kalabrien i sitt Torino och tog ny sats mot Serie A.

Gabionetta kom till Italien tack vare Vareses sportchef Sean Sogliano, som direkt förstod att spelaren var alldeles för bra för det C2 hans Varese då spelade i. Sogliano skeppade Gabionetta vidare till mycket gode vännen Gianluca Petrachi (då i Pisa) i Serie B. Han fortsatte att imponera i den högre serien och allt borde varit frid och fröjd. Men, sportchef Petrachi bröt med Pisa och sportchef Sogliano kunde inte gärna plocka ner Gabionetta i en lägre serie. Ecco Albinoleffe.

Succén fortsatte i Bergamos andralag och sedan i Crotone. Sedan blev det problem. Minst sagt. Petrachi, som under tiden satt sig i förarsätet i Cairòs Torino, visste att Gabionetta var spelaren att garantera den kreativitet hans Torino behövdes för att vinna uppflyttning till Serie A. Men, Crotone och brasilianska Hortolandia kunde inte komma överens om vems spelaren var, affären rann ut i sanden och Gabionetta åkte hem.

Petrachi gav inte upp, visade upp all den envishet som kännetecknar de allra bästa sportcheferna och har nu fått sin spelare. Och Torino har fått en kantspelare som skall rankas högt.

Crotone är förbannade och undrar hur en spelare som man har under kontrakt kan representera en annan klubb. Sista ordet lär inte vara sagt.

Vilka som möts på lördag? Torino och Crotone, såklart.


Altri tempi. Sempre con la stessa voglia di giocare.

Gabionetta satt på läktaren på Olimpico när Torino bara klarade 1-1 mot Cittadella. Nu är han klar för det Torino och den sportchef som håller honom så högt. Det är dags för Gabionetta att dra på sig matchtröjan igen. Finalmente!

Och just det ja. Mirco Antenucci (Catania) är också klar för Torino.

/Borell

När Wallenberg tar sig an Berlusconi

I helgen hittade jag (okejdå, och Kristian) världens bästa tv-kommentator. Hon heter Giulia Mizzoni, är från Rom och refererade i lördags Atalanta-Varese på Dahlia tv på ett otroligt coolt sätt.

Tyvärr kan världens bästa tv-kommentator snart vara utan ett jobb. Dahlia tv, sport- och porr-tv-bolaget som sänder Serie B samt matcherna för Cagliari, Catania, Cesena, Chievo, Lecce, Parma, Sampdoria och Udinese i Serie A, är på väg att likvideras.

Dahlia tv är svenskägt. Det startades 2009 av Telecom som en utmanare till Mediaset (Berlusconi) och Sky (Murdoch) på betal-tv-marknaden. Snart köptes större delen  upp av ingen mindre än Investor, alltså den svenska Wallenbergfamiljen.

Wallenberg  skulle ge sig in på den ökända italienska tv-marknaden, och vad satsar svenskar som ska sända tv i Italien på? Ja, porr och fotboll, såklart.

Det låter ju som en framgångsrik strategi, men det gick åt helvete.

Så sent som i somras skrev Dahlia tv på omfattande avtal för tv-rättigheter för de närmaste åren med Lega Calcio. Men plötsligt förra veckan bestämde sig Investor för att dra sig ur och likvidera företaget, som de har förlorat hundratals miljoner kronor på.

Wallenberg besegrade av Berlusconi, alltså, vars Mediaset är den ende konkurrenten i det markbundna nätet.

- Utifrån den affärsplan som har lagts upp, har man inte kunnat erbjuda ett tillräckligt intressant utbud till ett bra pris. Så är det med alla satsningar som innebär risk, ibland lyckas man, ibland lyckas man inte, säger Oscar Stege Unger, Investors informationschef, till Dagens Industri.

Det som Oscar Stege Unger beskriver i väldigt generella ordalag, är att Mediaset har snott Fiorentina och Palermo från Dahlia tv. Första året var Dahlia väldigt förknippat med de två klubbarna, men i somras ändrade Lega Calcio i sista minuten reglerna för hur mediebolagen kan välja lag, tydligen efter ett tips av Adriano Galliani, representant för Milan, Berlusconi och Mediaset. Ändringen innebar att Mediaset fick förtur att välja tio lag istället för åtta, och på det viset förlorade Dahlia Fiorentina, Palermo och Bologna, och blev kvar med de klubbar som har minst antal fans.

Det här visste i och för sig Wallenberg redan i somras. Nu ger de upp.

Och nu riskerar alltså åtta lag i Serie A att inte få sina matcher sända i det digitala marknätet, de som har köpt digitalkort att inte få se sina lag spela. (Det är så rörigt det där med tv-sändningar, men man kan fortfarande se dem via satellit, där Sky och Mediaset sänder, om jag fattar saken rätt.) Om ingen ny investerare kommer in, kommer Dahlia tv att försvinna. Rättigheterna till de åtta kvarvarande klubbarnas matcher kommer mycket möjligt att köpas upp av, ja, Mediaset.

Själv hoppas jag bara att Giulia Mizzoni får fortsätta kommentera fotboll. Hon kanske kan få jobb på Mediaset?

/Malena

Juventus guarda al futuro

Det nya Juventus tittar framåt.

Andrea Agnellis Juventus arbetar hårt för att ta sig tillbaka till den absolut toppen och är inte rädda för att ta till grepp som vi inte sett mycket av i il calcio. Hittills.

Egen arena, nya kontrakt med stipulerad stile Juventus, cheerleaders …


Se upp? Vore kanske bättre om man var tvungen att se upp med Juve på planen istället …

Inte min fotboll.

/Borell

… e il Novara non sa vincere

Novara.

Fortfarande capolista, men flytet är borta. Oavgjort 1-1 borta mot Triestina innebär att serieledarna har gått fem raka matcher utan seger.


… si apre la barriera …

Jag var på plats senast Novara vann. Där i början av december spelade det ingen roll att Mister Tessers startelva saknade fem ordinarie, man vann till slut ändå enkelt med 3-0 mot Crotone hemma på Silvio Piola-stadion. Porcari gånger ett och Rubino gånger två.


L’emergenza non batte il Novara.

Publiken hyllade sitt lag, sjöng vackert om sportchefen Pasquale Sensibile och gick på jullov med jagande Atalanta och Siena på behörigt avstånd.

Nu har Novara sin första svacka. Om den bara innebar oavgjorda resultat på bortaplan vore det ganska lugnt. Problemet är att den innehåller oavgjorda resultat även på hemmaplan.

Den hemmaplan där Novara varit så svåra att besegra. En del tycker att klubbens starka hemmafacit till stor del beror på konstgräset man anlade i somras. GdS valde, roligt nog, att kallade det för att ”Novara fa l’americano”. Konstgräset spelar såklart roll, men kan inte självt förklara varför Novara gått som tåget i säsongens Serie B.


Novara fa l’americano.

Novara har njutit frukterna av sportchefen Sensibiles beslut sedan han lämnade Zamparinis hov i Palermo för Novara. Attilio Tesser (ex Padova) som tränare. Lillebror Pablo Andrés González (GU de Tandil) som hårt arbetande skyttekung bredvid lika hårt arbetande Christian Bertani (ex Ivrea). Spelskickligt mittfält. Disciplinerad backlinje under ledning av mittlåset Lisuzzo-Ludi. Sensibiles gamla Viareggio-scoutning Samir Ujkani (Palermo) mellan stolparna.

Novara fick det jobbigt i strålkastarljuset. Det var inte lätt att vara succé-Novara och helt plötsligt vara en klubb med både ägare, ledare, tränare och spelare på väg någon annanstans. Det går trögare nu. Om Novara-Cittadella i nästa omgång resulterar i något annat än seger för hemmalaget kommer snacket om kris som ett brev på posten.

Det är i situationer som denna skicklighet prövas. Är ägarfamiljen De Salvo så skicklig och långsiktig som det påstås? Har sportchef Sensibile verkligen planerat för alla eventualiteter och hur intresserad är han av ett jobb i en större kubb? Är tränare Tesser verkligen så bra som han sett ut under sina två säsonger i klubben?

Min magkänsla säger mig att luften gått ur Novara. I alla fall lite grand.

/Borell

Catania – presidente lungamirante e grande dirigente puo non bastare

Catania har som mest och bäst mäktat med sex raka säsonger i högsta serien innan man åkt tillbaka ner i Serie B.

Denna säsong har klubben chansen att se till att man upprepar bedriften från 60-talet, men då måste tränarbytet från Marco Giampaolo till Diego Simeone få effekt. Positiv effekt. Första matchen borta mot Parma slutade inte alls på det som var tänkt …


Simeone. Som Mihajlovic.

Det vore absurt om Catania skulle behöva lämna Serie A nu när så mycket ser så bra ut. Man är en av få klubbar som går med vinst i Serie A, har just invigt sitt nya sportcenter vid foten av Etna och ligger i startgroparna för en egen stadion.


Fortemente voluto dalla dirigenzia …

Pietro Lo Monaco är mannen som garanterar Catania Calcio. Han har ägaren Antonino Pulvirentis absoluta förtroende och har under sin tid tillsammans med denne gjort Catania till en klubb värd att beundra. Man går inte bort sig på mercaton, ser till att till slut ha laget i rätta tränarhänder och investerar pengarna man tjänar i välbehövlig infrastruktur.


Pedullà: Lo Monaco? Lui è un grande dirigente …

Nu plötsligt känns det som att, om inte allt så i alla fall väldigt mycket, står på spel. Catania står bra rustat för slaget som skall utkämpas under våren och har en av il calcios bästa klubbdirektörer som general. Men, Pulvirenti och Lo Monaco har skaffat fiender under sina år i fotbollen och faktum är att många andra klubbledningar inte tycker speciellt bra om duon. Det sociala kan komma i vägen och det är inte alls säkert att presidente Pulvirentis långsiktiga ägande och direttore Lo Monacos sportsliga och ekonomiska skicklighet räcker för att klara Catania kvar.

/Borell

Il Lecce non sa perdere …

Lecce vet inte hur man förlorar.

Det såg fortsatt bra ut för giallorossi när man tog sig an gamla sportchefen Pantaleo Corvinos Fiorentina. Mercaton har gjort susen på ett sätt som egentligen inte borde behövas. Jag pratar förstås om Lecces oförmåga att få till en backlinje värd namnet och fortsätter att tycka att fotboll utan sportchef är fotboll mot naturlagarna.

I och med Nenad Tomovic (Genoa) ankomst förfogar nu Mister De Cagnuson tillräckligt med spelare för att spela en högerback som högerback, mittbackar som mittbackar och en vänsterback som vänsterback. Tomovic-Gustavo-Fabiano-Mesbah är en stabil fyrbackslinje. Så stabil att det idag inte gjorde så mycket att avstängde Mesbah ersattes av snälle Brivio. Och Stefano Ferrario, lagets egentligen bästa mittback, är ett rejält sparkapital där på bänken. Inhopp idag. Ordinarie så snart han tränat ikapp efter sin muskelskada.

Tomovic viker inte en tum på sin högerkant och är sådär stenhård som man bara kunde önska. Och som en duktig sportchef har koll på om spelaren verkligen är. Serbens sejour nere på Salento har bara varat i fyra matcher, men han känns redan omistlig i jakten på det där Serie A-kontraktet.


Nenad Tomovic. Scaramantico. Fiducioso.

Gustavo, bedrövlig tidigare, ser bättre ut nu när han har en mer rutinerad back till höger om sig än vad som var fallet med U21-högerbacken Donati (Inter) och Rispoli (Parma).

Fabiano ser bättre ut än vad han någonsin varit i närheten av i Serie A. Han har tidigare räckt långt i Serie B, men inte alls varit tillräckligt elak för högsta serien. Nu plötsligt är han det och vi kan njuta både av hans gudabenådade fötter och ett markeringsspel som utan tvekan räcker i Serie A.

Mesbah, flera gånger testad offensivt på mittfältet under andata, har fått backa ner i banan och ta den plats som varken om-och-om-igen-skadade Giuliatto eller U21-mannen Brivio klarat att göra till sin.

Norska floppen Tor Reginiussens kontrakt är rivet och Souleymane Diamoutene utlånad till det Pescara som brukar påstås ingå i den grupp av klubbar som Corvino gillar att göra affärer med. Det gör att Lecces vill låna fler backar nu under januari. Följetongen Santacroce (Napoli), tuffe (?) argentinaren Martínez (Racing Club), oslipade Diakité (Lazio), bereste Terlizzi (Catania) eller kanske någon annan? Pengarna är slut och det är lån som gäller …

Ett pånyttfött Lecce handlar inte bara om att ha tillräckligt med spelare. Det handlar också om att ha spelare med tillräcklig kvalitet och att låta dem spela. Där skall Mister De Cagnuson ha en släng av sleven.

Det är uppenbart att underskattade Giuseppe Vives fungerar som kittet som länkar samman backlinje och mittfält. Vives har, precis som Fabiano, tidigare haft svårt att räcka till i högsta serien. Nu ser det ut som om han inte gjort annat än att kriga till sig bollar, distribuera säkert och skydda backlinjen i Serie A.


Vives: No, non so niente di Torino. Vuole finire la mia carriera qui a Lecce …

Säsongens Lecce är också en övning i vad som händer när man ger förtroende. Antonio Rosati började säsongen som den svagaste ordinarie målvakten i Serie A. Det var då det …

Jag stannar där. Jag nöjer mig med att kommentera Lecces defensiv. För det är en fungerande defensiv som gör att man vågar och orkar offensivt.

Lecce vet inte hur man förlorar. Inte längre …

/Borell