Juventus förlorar hemma.

Igen. 0-2 mot Bologna. Precis som 1-3 mot Palermo, 1-4 mot Parma och 1-2 mot Udinese.

Vi visste det inför fjolårssäsongen.

Vi visste det i somras.

Vi vet det nu.

Juventus är en skugga av sitt forna jag och det är mannen i skuggans fel. Han står i alla fall där i mörkret i de sändningar jag tittar på …

Jean-Claude Blanc är den som var (dåtid, ok?) operativt ansvarig, men hans beslut lever kvar och det gör att han fortfarande är ansvarig för det vi ser och det vi inte längre ser när Juventus beträder planen. Juventus lever med besluten Monsieur Blanc tog under sin tid som super-högsta-höns och det finns en mycket konstig energi i klubben post Blanc pieni poteri (presidente-amministratore delegato-direttore generale). En energi som bara kan försvinna om Blanc försvinner.

All makt åt Blanc var ingen bra idé. Det beslutet var, är och kommer alltid att vara bröderna Elkann och deras mentor Luca Montezemolos fel.

Så kan det gå när man träffar fel person i Marrakesh …

Jean-Claude Blanc Dir. Gén. Juventus de Turin
Uploaded by PuissanceFoot. – More professional, college and classic sports videos.
John Elkann: Jean-Claude Blanc älskar sport, kan sport …

Stoltheten visste inga gränser när fransoserna skickade Blanc över bergen för att ta sig an Juventus. Det är mycket möjligt att Monsieur Sponsor var och är vass på det ekonomiska. Men, det rent sportsliga, det fotbollstekniska, förstår han absolut ingenting av.

Det är hur som helst inte hans fel att han fick så mycket att säga till om i Juventus. Bröderna Elkann och Luca Montezemolo. Där har ni de ansvariga.

Av ovan förstår ni att jag bestämt hävdar att det inte är nuvarande presidente Andrea Agnelli som valde att sätta klubben i händerna på nuvarande direttore generale Beppe Marotta och dennes mano destra Paratici. Beslutet var fattat när Andrea Agnelli fick i uppgift att ta över och städa upp efter Blancs ödesdigra styre.

Ni vet också att jag tycker att det är oerhört svårt att hitta en ersättare till Beppe Marotta. Precis som det var oerhört svårt att hitta en ersättare till Luciano Moggi där och då.

Där och då var inga av de bästa och mest rutinerade sportcheferna lediga. Här och nu ser vi ett klubbdirektörs-/sportchefsvakuum där det inte finns några självklara alternativ till Marotta. Om nu inte Andrea Agnelli låter familjen Moggi comebacka …

Juventus kan snart spela på den stadion som Blanc borde haft som viktigaste och enda uppgift att hantera. Istället fick han både det ena och det andra att säga till. I tifosi bianconeri betalar just nu priset för det. Det är ett högt pris. Riktigt, jävla högt …

/Borell

Novara vs Varese.

Flera matcher i en och samma match. Pisano vs Gheller. Ebagua vs Gonzalez. Tesser vs Sannino. Sensibile vs Sogliano.

Ni vet att jag tror att Varese har mer att ge i det långa loppet än Novara. I alla fall i det långa lopp som handlar om spelarna, tränarna och klubbdirektörerna som är Varese.

Jag lämnar medvetet ägarna utanför. De Salvo vs Rosati. Jag vet en del om Novaras ägarfamilj De Salvo, men för lite om Vareses ägare Rosati. Skaka galler under mani pulite mot ett småskönt konglomerat som kan betyda lite vad som helst.

Att få rätsida och begripa Rosatis HDC Holding, en av il calcios mest intressanta övningar just nu. Man får alltid börja i text (se nedan från Varesenelcuore.it), men måste alltid gå vidare. Il CaC går alltid vidare …

“HdC Holding, realtà tutta italiana della famiglia Rosati, controlla un gruppo
di società attive nella produzione e commercializzazione sia a livello nazionale sia internazionale.
Fondata nel 2008, attualmente controlla varie business units indipendenti nei vari settori: Nautica (Queens Yachts), Logistica (Omg, Geco), Calcio (Varese 1910), Immobiliare (Oltre Le Case) e Media (Rosati Communication – Viaggiando).
La Holding è presente con i propri uffici in Italia (Milano-Roma), Francia (Parigi), Belgio (Bruxelles), Germania (Hannover), Spagna (Pamplona) ed Emirati Arabi (Dubai – Abu Dhabi).

Patron Rosati där i baren under läktaren på Franco Ossola …

/Borell

Jag lyssnar på henne.

/Borell

Å, hur mycket uppdämt Romamys som kan få hjärtat att svämma över av en enda liten match. Idag fick jag reda på att kaptenen sjöng när han satt på bänken bakom Mister Montella i onsdags. Ramsan ”Vincenzino Montella olè”, sjöng han. Dör.

Men det jag egentligen skulle prata om nu när allting är så gulligt igen i Roma var bläckfisken Ilary.

Ilary Blasis program le Iene hade ju också säsongspremiär i onsdags, och alla kanske inte vet att Tottis Ilary har axlat bläckfisken Pauls mantel i siarbranschen. Luca och Paolo, de andra programledarna, brukar ”lura” Ilary att välja mellan två saker, och får på det viset fram en lapp med ja eller nej på,  som svar på en fråga.

Il polpo Ilary!

Bläckfisken Ilary om huruvida Mourinho kommer att komma tillbaka till Italien.

Bläckfisken Ilary om huruvida det skulle bli omval i Italien.

Bläckfisken Ilary om vem som vinner Romderbyt.

/Malena

Hur många grejor med den här matchen var det som fick mitt hjärta att smälta till en liten pöl?

1. Mister Montella.

2. Franceschino och Mister Montella som snicksnackade som om det var de två som tränade laget.

3. 4-2-3-1.

4. Pizarro som spelar fotboll.

5. Daniele De Rossi som sprang direkt och kramade om Doni efter slutsignalen.

6. Philou Mexès tandlösa flin.

7. Att Daniele De Rossi glömmer att kalla Mister för Mister. ”Vincenzo, Mister…” ”È uguale, insomma, det spelar ingen roll”, säger DDR allvarligt när Skys reporter skrattar åt honom.

8. Glada spelare.

Om jag känner dem rätt så är det många romanisti som har tänkt på Luciano Spalletti den senaste tiden. Ranieris identitetslösa spel blev mer och mer som en motsats till Spallettis gamla, kära, särpräglade Roma-stil. Det är inte konstigt att det känns hemtamt när Montella skickar ut dem i 4-2-3-1-formation.

Vincenzino Montella gör alltså debut som tränare genom att påminna oss om samma spel som han själv inte fick plats i, som blev slutet på hans egen karriär som spelare. Som han själv på pekade igår, så satt han ganska många gånger på bänken under Spalletti, så  han minns väl han också.

/Malena

På bilden: Romas nye tränare plus ass. tränare.

/Malena

Det är oroligt i casa Bari.

I Bari har metrarna mellan omklädningsrummet och träningsplanen förvandlats till ett helvete. Frågorna som följer är många och intressanta …

- Varför låter inte presidente Matarrese sin diesse Angelozzi ta med sig spelarna på ritiro så att man kommer ifrån ”krigszonen”?

- Försöker presidente Matarrese genom att tvinga spelarna till denna vandring att få så många som möjligt att förstå att det är någon annan än han som är ansvarig för jumboplatsen i ligan?

- Försöker Matarrese och Angelozzi få iväg de spelare som sitter på ett lukrativt kontrakt?

- Försöker Angelozzi och nye tränaren Mutti att sålla agnarna från vetet för att se vilka av spelarna som verkligen har rätt inställning och som kan vara med och ta Bari vidare?

Helvete eller skärseld? Hur som helst en spark mot Rossi.

/Borell

Aurelio De Laurentiis.

Han gör så mycket rätt. Och han tänker så fel. Just nu läggs det mycket fokus på det där rätta vi kan se i tabellen. Det borde läggas minst lika mycket fokus på det där som är så fel och farligt. Il CaC har tidigare varit inne på det som har hänt, händer och är på väg att hända i skuggan av Vesuvius.

För tro inget annat. De Laurentiis gör det han säger att han skall göra. Antonio Abizzo, ung och klok där på SF:s Napoli-redaktion, funderar kring sin presidente doppia faccia.

Il CaC har tidigare varit inne på det som har hänt, händer och är på väg att hända i skuggan av Vesuvius. För tro inget annat. De Laurentiis gör det han säger att han skall göra.

Det är, såklart, ingen nyhet att supportrarna inte är speciellt nöjd med vissa delar av il progetto De Laurentiis. Vi som var på plats i Borås för returen i Europa League, fick ta del av en contestazione som hette duga. Den slutade där och då med att den då nyss sålde Quagliarella var tvungen att prata med supportrarna.

Quagliarella förklarar.

Det är svårt att ge De Laurentiis fel i de rent sportsliga beslut som tagits kring laget Napoli. Ni vet att jag var, är och alltid kommer att vara en stor anhängre av Quagliarella out. Det icke-sportsliga är något helt annat. Där är De Laurentiis bandiera för det som kallas il calcio moderno.

/Borell