Ni kanske undrar vad Marco Materazzi gör nuförtiden. Så här svarade han själv på den frågan för någon vecka sedan i Gazzetta dello Sport.
- Jag gör en massa saker, men det som tar upp min tid mest just nu är att göra en kamp som hela världen borde engagera sig i känd även i Italien: den mot den kriminella ugandiern Kony.
Nä, det kom ingen följdfråga på det.
Annars ska Materazzi vara gästdomare i ett program på MTV imorgon, där hiphoptalanger tävlar mot varandra. Och, jag tycker bilden från Gazzetta dello Sports helgbilaga häromdan är liksom talande. Bredvid Marracash (programledare och rapartist och en person som ni italofiler skulle kunna intressera er för istället för överklasstöntar som Lapo Elkann) så är Marco Materazzi, trots alla tatueringar på huden och vårdslösa tacklingar fästa i allas minne, inte särskilt mycket av en hårding. Han är tonårspappan som lär sig om hiphop av sina barn fast han själv egentligen gillar U2 och Vasco Rossi bäst.
Här är lite av GdS intervju med Matrix om musik. Han pratar om sina söner, Gianmarco och Davide, 11 och 14 år gamla.
- De är inte så mycket med mig, så till exempel när vi är i bilen väljer de alltid vad vi ska lyssna på. De bestämmer. Det är bra, på det sättet lär jag känna nya artister, säger Materazzi.
Fjortonåringen Gianmarco är alltså experten.
- Fabri [Fibra] är nummer ett. Men jag gillar Marracash, Entics, Salmo, Danti mycket. Det är de enda italienska sångarna som berättar om verkligheten och talar om de unga, på ett skämtsamt sätt, säger Materazzi junior.
Men pappa Marco, vad vet han om rap och hiphop?
- Tack vare Gianmarco och Davide mycket mer än förut. Sen, när jag spelade laddade jag ofta upp genom att lyssna på Eminem eller 50 cent.
Men dina favoriter är U2.
- De är verkligen något extra. Men favoritlåt är ”Sunday, Bloody Sunday”. Och sen gillar min fru Bono jättemycket.
Men vad har du för förhållande till italiensk musik?
- Det är Vasco, framförallt. Vasco är Vasco, honom kan man aldrig ifrågasätta. Han är en gigant, jag har en dedikation från honom tatuerad till och med. Jag har varit på massor av hans konserter, när jag träffade honom första gången var jag rörd och jag upptäckte att han också, som gammal interista, var ett stort fan av mig, och det var konstigt. Men jag gillar Negramaro och Elisa också.
U2 har skrivit din favoritsång, men vilken låt förknippar du mest med det som du har vunnit?
- För segrarna med Inter måste jag säga ”Urlando contro il cielo” med Ligabue. För segern i Berlin, ja, det är självklart: ”popopopo” (Seven Nation Army-riffet som Italien stal från Roma) från de där dagarna är oförglömligt. Den sången förenar många minnen, många fantastiska saker.
Om du var i Inters omklädningsrum just nu, vilken musik skulle du sätta på?
- I hörlurarna på Inters spelare nu skulle jag absolut sätta på ”Walk On” med U2. För trots allt, trots motgångarna, måste man alltid gå vidare. Och sen ”Vado al massimo” av Vasco. Det är den rätta musiken för att rycka upp sig och ladda.
Jag har antagligen tjatat ganska mycket om att Paolo Cannavaro är ett fan av Co’Sang, en napolitansk rapduo som var väldigt bra men nyligen splittrades tyvärr. Men de är inte ensamma. Så, vi kan ju ta Materazzi som förevändning för att göra lite reklam för modern italiensk musik som inte bara består av skrovliga Laura Pausini-röster. Jag själv har kanske inte precis samma smak som Gianmarco Materazzi, utan gillar mer Baby K, Marracash, Co’Sang, Marracash feat. Co’Sang.
/Malena