Ciao CT

Efter beskedet om att Bearzot avlidit – retsa in pace grande CT – har jag varit lite låg. Bearzot förtjänar en Frank som hyllar honom, och personligen har jag svårt att sortera mina minnen och veta vad som verkligen är riktigt och vad som är skapat av VHS-er och annat. Jag har dock förstått att det var en man som hade ärligheten som sin styrka. Kanske att ni rycker på axlarna för detta men i ett land som är uppbyggt av furbi och som idag leds av il più furbo di tutti är det inget litet.

Antognoni säger i dagens Gazzetta att ”man visste att han var lack när det inte kom någon rök från hans pipa”. Altobelli säger i samma tidning att han var ”en riktig man och jag har samma känslor nu som när min pappa dog” och Cabrini att han hade ”skapat en grupp som gjorde allt för honom”. Pepito Rossi: ”Jag blev den jag är idag tack vare honom. För mig var han en pappa”.

Tardelli: ”Jag vill minnas honom medan han rökte på sin pipa, sittandes på en liten mur. Ensam.”

Jag gör som Tardelli och minns honom så, sittandes på sin mur med pipan i munnen. Kanske utan att det kommer rök ur den. Kanske att det gör det. Grande CT.

//Wilbacher – troppo giovane

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>