Mamma mia! River Plate i Serie B

Jag har inte hunnit tänka och därför blir det kort.

Det blir lika kort som River Plates sejour i högsta serien var lång. I Milionari i Serie B för första gången på 110 år. Mamma mia! Åsnan fick rätt!

Det positiva är att även de mäktiga kan falla.

Det negativa är att Adolfo Pederneras, Alfredo Di Stéfanos, Renato Cesarinis, Enzo Francescolis och Oscar Ruggeris River Plate har fallit.

Ur ett italienskt perspektiv känns det logiskt att det är Daniel Alberto Passarella (ex Fiorentina och Inter) som är presidente när River Plate faller. Det han åstadkommit efter att ha lagt skorna på hyllan fortsätter att imponera. Inte. Il Bagna, kan inte du berätta lite för oss? Och Wilbacher från de lyckliga spelaråren?

/Borell

ps. Jag återkommer till både Pedernera, Di Stéfano, Cesarini och Francescoli i en lista över världens bästa spelare genom alla tider ds.

4 reaktion på “Mamma mia! River Plate i Serie B

  1. Nihil_

    Då lär väl Erik Lamela flytta på sig i sommar. Frågan är bara vart? Napoli och Milan har det väl ryktats mest om.

    Svara
  2. Hossein N.

    Första gången sen VM 90 för mig att någon nämner mannen med ett av de snyggaste namnen någonsin – Oscar Ruggeri – utan att det är jag som gör det.

    Svara
  3. Il Bagna

    Parma-Passarella, divorzio da 5 miliardi

    Korta versionen: 2001. Anställd 6 November, entledigad 17 December. Facit: 0-0-5 i A.

    Den något längre versionen: Den oväntade förlusten mot Lille i Champions League-kvalet skulle visa sig vara lika ogenomtränglig som långfilsmjölk på Tardini (01-02). Med andra ord, vi var på väg mot en modern Samp (från CL till B, under samma säsong) En diktator blev till en annan (Ulivieri-Passarella) när Milan valde Ancelotti. Ortega (ritorno), Recoba, Claudio Lopez(byte med Di Vaio) eller Angel (i den ordningen) skulle fixa offensiven, Ayala eller Yepes defensiven. Resten skulle Passarella själv ta hand om hette det. Kraven blev påtagligare för varje förlust. Varje landslagsaktuell Argentinare (främst River eller ex River) som att fortfarande hade en neutral relation(eller ingen alls) till Passarella hade minst en fot på Colecchio, i tidningarna. Utrensning. Invandring. Revolution. Passarella tycktes inte förstå att man som klubbtränare fick ta ett steg tillbaka i den hierarkiska ordningen. Matcherna skulle avgöras via den senare mercaton, inte på plan. Matrialet var månader efter CL-kvalet otillräckligt för A enligt Mister. Sacchis hälsoskäl var inte sämre än att han kunde återvända (DS). Fortsatte inhopparen Carmignani (nouvo mister) likaså. Matrialet var inte sämre än att man kunde avsluta säsongen med att bärga Coppan, mot Juve. ”Min förslust, är din förlust” var Passarellas sista, och då tillsynes stolta ord till Stefano Tanzi bara månader tidigare.

    Jag är inte förvånad att River med Passerella skapar historia. I negativ bemärkelse. Inte heller att han delar den med Almeyda (37) på plan och Ortega (37) kontrakterad. I Parma såg Passarella snabbt till att sina ex, Almeyda och Sensini fick all mediatid för att själv vinna tid och förtroende. Ett förtroende som var kort, men ändå för långt. Jag är mer River än Boca och det är en sorgsen dag. Jag tänker på vår Hernan man kanske främst på hans far, Jorge.

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>