Sjuk Ibra snäppet friskare än sjuk Wenger. Och en titt på Mister Ranieri.

Då var det klart. Det kan bara sluta på ett sätt.

För hur kan Bayern München förlora mot Basel? Hur kan Lyon förlora mot Apoel Nicosia? Hur kan Barcelona förlora mot Bayer Leverkusen? Hur kan Real Madrid förlora mot CSKA Moskva?

I den värld som är det självklara fotbollstyckandets har matcherna ovan en given utgång. Alltså kommer det en överraskning. Vem av Bayern München, Lyon, Barcelona och Real Madrid faller tungt? Underbarnet Xherdan Shaqiri åker slalom genom ett överskattat sydtyskt försvaret och sänker dagens allra tydligaste totalfotbollsövning?

Överraskningar i all ära, jag är oerhört sugen på de två resterande mötena.

Napoli vs Chelsea blir en underbar kraftmätning mellan två av fotbollsvärldens mest intressanta och tydliga projekt på den här sidan millennieskiftet. En oligark mot en filmmogul. En tidigare småklubbstränare mot ett tränarunderbarn på väg upp. Superdyrt värvade spelare mot smart värvade spelare. En ägare som påstods vara farlig för fotbollen, men inte var det, mot en ägare som påstods vara bra för fotbollen, men i själva verket var och är farlig?

Marseille vs Inter blir en underbar kraftmätning mellan två tränare som för inte så länge sedan haft hand om Juventus och som båda fick ge sig mot det ständiga snacket om en Marcello Lippi-återkomst. Didier Deschamps blev så förbannad att han själv drog. Claudio Ranieri kommenterade den där piadina-lunchen mellan omnipotente klubbdirektören Blanc och Lippi och visades till slut på dörren. Vi vet hur det slutade för den klubben som ratade Deschamps och Ranieri. Katastrof.

En sak är säker. Den klubb som Ranieri hanterar blir aldrig någon katastrof. För få eller inga är lika kapabla som Testaccio-sonen när det kommer till att ta ett projekt, lyfta det och flytta fram positionerna. Och ju jobbigare situation Ranieri tar över, desto bättre. Jag tror alltså att det kommer att gå bra för honom och hans Inter, både i ligaspelet och i Europa. Han som inte kan vinna tar sig förbi först Olympique Marseille och sedan två hinder till för att till slut ställas mot José Mourinho? Det är en match jag vill se. Champions League-final mellan mot-alla-odds-Inter och det Real Madrid som Mou relativt snart kommer att få lämna efter att ha fått kniven i ryggen av en comebackande Jorge Valdano.

Tillbaka till åttondelsfinalerna. Ni tycker att jag missat en match? Inte alls. Arsenal leker med Milan och jag älskar Arsène Wenger. Hjärtat säger Arsenal och hjärnan säger Milan. Det blir ju så när Zlatan och hans engelska sjuka ställs mot den där fransmannen och hans sjuka försvar.

En backlinje som är 100% Wenger är och förblir undantaget som bekräftar den regel som säger att Ibrahimovic inte alls gör sig i västerled. Sjukdom mot sjukdom. Tydlig svaghet mot tydlig svaghet. Eller kanske är det förbannelse mot förbannelse? Ibrahimovics oförmåga mot brittiskt försvarsstål mot Wengers oförmåga att bygga ett starkt försvar. Helt sjukt.

/Borell

Ursprungligen publicerad på eurosport.se.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>