Guardiola – oljepengar eller inte

Barcelonas övning med det blödande och sårade Chelsea slutade inte som det var tänkt. Banderiljärerna och pikadorerna lyckades inte trötta ut tjuren tillräckligt så att dödsstöten skulle kunna sätta sin. Ibland är det helt enkelt så att tjuren vinner och då får striden ett helt annat skimmer.

Lika vackert som att tjuren vann, lika vackert var det att Fernando Torres, så länge så värdelös, fick sladda igenom var det försvar som inte längre var. Ni som kan er Torres vet att han gjort det förut och det på just Camp Nou. Gårdagkvällens Torres slöt alltså cirkeln.

Frågan är om cirkeln är på väg att slutas även för Josep Guardiola. I Barcelona alltså. Gårdagens förlust talar emot. För det går ju egentligen inte att lämna nu med både Champions League och ligan förlorade. Men, vi som tycker att det vore superintressant att se Guardiola mäta sin tränarkrafter någon annanstans än i Barcelona hoppas. Själv har jag alltid varit övertygad om att den katalanske mästartränaren förr eller senare kommer att hamna i Italien. Guardiola uppskattar den italienska passionen och fokuset på taktik för mycket för att inte testa. Inte det Brescia han representerat och mer eller mindre lovat att någon gång träna gratis. Men, ett Fiorentina med en karismatisk Diego Della Valle som satsar för fullt? Ett nytt Roma som rattas av den Franco Baldini som Guardiola uppskattar så mycket?

Eller så stannar han. Det vore också vackert. Det vore hur vackert som helst. Guardiola som ny Guy Roux eller ny Sir Alex. Det brukar konstateras att relationen med Barca-presidenten Sandro Rosell inte är den bästa, men det behöver inte spela så stor roll. En relation behöver inte vara jättebra, det räcker att den är tillräckligt bra. Relationer som är för bra kan bli för kravlösa och istället ställa till saker och ting.

Det riktigt tråkiga vore om Guardiola redan beslutade sig för ett nytt arabiskt äventyr. Om han nu beslutar sig för att göra det han som spelare gjorde i slutet av sin karriär. Bättre då om tränaren Guardiola gör saker och ting i samma ordning som spelaren Guardiola och låter Italien komma direkt efter Spanien. Långtbortistan och de riktigt stora petro-sedelbuntarna kan vänta. Fast petrodollarna är överallt. Qatar sponsrar ju Barcelona och Guardiola-älskaren Moratti i Inter har minsann också oljepengar att spendera. Oljepengar eller inte. Kanske är det så vi skall se på valet som skall göras. Och Guardiola väljer …

/Borell

Ursprungligen publicerad på eurosport.se.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>