Autodida´kt, självbildad person, person som har skaffat sig kunskaper utan att genomgå högre skolor.*

Jag har som vanligt ägnat väl valda delar av sommaren åt de autodidakta. De som brinner, lägger enorma mängder tid på sin passion och visar en naturlig förståelse för det de brinner för som de (väl)utbildade träningsprodukterna inte är i närheten av. Jag läste om boken om en viss sportchef, såg om filmerna av en viss regissör och noterade om igen med stort intresse vad en viss spelaragent hade för sig på transfermarknaden.

Pantaleo Corvino (ex Lecce och Fiorentina), den tidigare militären som mot alla odds – börd, utbildning, kontakter och inte minst geografi – arbetade sig upp från ”världens ände” till en position som en av världens främsta sportchefer. Hans färd från den egna startade klubben Gioventù Vérnole i terza categoria, så långt ner det går att komma i det italienska fotbollssystemet, till Serie A och Champions League? En studie i kompetens, konsekvens och … den autodidaktes oändliga förmåga.

Jean-Pierre Melville, den tidigare motståndsmannen som fick dörren i nyllet av filmbranschen, valde att starta eget och skapade sin alldeles egen värld, med mästerverk som ”Le Samouraï” och ”Le Cercle Rouge” (Den röda cirkeln) som resultat. Hans färd från egensinnig kortfilm på egenstartade lilla filmbolaget, så långt ner det går att komma i det franska filmsystemet, till firad stjärna högst däruppe? En studie i kompetens, konsekvens och … den autodidaktes oändliga förmåga.

Fali Ramadani, den tidigare restaurangägaren som växlade över till spelaragent och just nu firar triumfer med spelare som Jovetic, Ljajic, Seferovic och Bakic. Hans färd från ”restaurangägaren som tar hand om den Jovetic han känner”, hur mycket utkant som helst i det system som är den internationella fotbollen, till agenten som får klubbar som Fiorentina,´Juventus och Manchester City att äta ur hans hand? En studie i kompetens, konsekvens och … den autodidaktes oändliga förmåga.

Igår dog Dennis Farina, den tidigare polismannen som gav tekniska råd vid filminspelning, sadlade om till skådespelare och blev en av vår tids främsta både på tv-skärmen och på vita duken. Hans färd från rådgivare till mästerregissören Michael Mann till en strid ström skådespelarprestationer med en lika strid ström självklarhet? En studie i kompetens, konsekvens och … den autodidaktes oändliga förmåga.

Jag gillade alltid Farina och är övertygad om att det var ”det autodidakta” hos honom som gjorde att jag fastnade för honom. Hans okonstlade, oskolade och självklara ”vanlig-människa-skådespeleri” gjorde honom … unik. Han hade utstrålningen, karisman, man inte kan lära sig på någon utbildning och han hade integritet. Farina visste exakt vad han höll på med och varför och litade fullt ut på sig själv när andra försökte berätta för honom hur saker och ting skulle göras.

De allra flesta har varken den där utstrålningen eller integriteten och hamnar ängsliga i fållan där majoriteten bökar. ”Det är så här man skall göra, för så gör ju alla andra. Så gör ju de som vet”. Vi alla borde veta bättre. Inte minst eftersom de autodidakta – Corvino, Melville, Ramadani, Farina et al – visat att slipstenen med fördel dras på det precis motsatta sättet.

Vila i frid Farina, Denis.

/Borell

*wikipedia.org