Finalmente

Som jag har väntat på att det här fotbollsmässigt vedervärdiga år ska ta slut. Nu är vi äntligen där. *mi scappa una bestemmia*

Trots allt väljer jag att avsluta det hela med lite poesi som jag sprang på mellan Råsunda och Siena (fritt översatt):

”Fotbollen har ett eget språk och sina tolkar [...] Den har sina magiska stunder, som mål och dribblingar. Varje mål är alltid en uppfinning, chock, förvåning, oåterkallighet, precis som det poetiska ordet. Varje spelares dröm (delad med varje supporter) är att starta vid mittplan, dribbla bort alla och göra mål. Om man kan tänka sig något sublimt i fotbollen är det just detta. Men det händer aldrig.

[Pier Paolo Pasolini su Il Giorno, 3 gennaio 1971]

Buon anno amici ultras.

//Wilbacher – stanchissimo

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>